Systematiska kvarteret
I systematiska kvarteret är växterna ordnade familjevis efter inbördes släktskap. Drygt 500 blomväxter har valts ut för att visa variationen inom och mellan växtfamiljerna.
När trädgården anlades på sin nuvarande plats på 1860-talet placerades växterna efter Jacob Georg Agardhs uppfattning om släktskap. Vår kunskap och växternas evolution och släktskapsförhållanden har ökat sedan dess, och allteftersom nya rön kommer fram kan det vara nödvändigt att flytta runt på växter och göra nya växtskyltar.
Systematiska kvarteret används i universitetsundervisning och av dem som vill överblicka växtvärlden eller få namn på en blomma. Här kan man studera och lära sig känna igen utseendet på växter från olika familjer, och se att exempelvis liljekonvalj är nära släkt med sparris.
Växtsystematik
Växtsystematiken klassificerar växterna i grupper som representerar olika evolutionära utvecklingslinjer. Till exempel har alla växter som tillhör samma växtfamilj ett gemensamt ursprung och representerar en utvecklingslinje.
De grupper man oftast stöter på är arter, som samlas i släkten, som samlas i familjer.
Lila sköldpaddsört har exempelvis det vetenskapliga namnet Chelone obliqua, där Chelone är namnet på det släkte som lila sköldpaddsört tillhör, och obliqua är dess så kallade artepitet. Tillsammans bildar släktnamnet och artepitetet ett unikt artnamn. Det finns ytterligare tre arter i släktet Chelone. De tre arterna är de närmaste släktingarna till lila sköldpaddsört. Släktet Chelone ingår sedan i sin tur i familjen grobladsväxter, Plantaginaceae.