Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Björnbärskvarteret

vy över stenrösen planterade med björnbärsbuskar

Björnbär är mångformiga och har en intressant utbredning och biologi. De hör till släktet Rubus som även omfattar bland annat hallon, hjortron och åkerbär. Björnbär består av hundratals så kallade småarter som kan vara svåra att skilja åt. Småarter bildar frön utan föregående befruktning, vilket innebär att alla individer inom småarten har en identisk genuppsättning.

I björnbärskvarteret odlas en unik samling av mestadels nordiska björnbär. Det finns en lång tradition av att odla björnbär i Botaniska trädgården som sträcker sig tillbaka till förra sekelskiftet. Då började botanikprofessor Bengt Lidforss odla björnbär i trädgården för att studera artbildning inom släktet Rubus.

Du får gärna studera bären men inte äta dem.

 

närbild av buske med björnbär i olika mognadsstadier

Spirbjörnbär

Spirbjörnbär (Rubus grabowskii) växer vilt i centrala och norra Europa och även i Sverige. Det är en av de ca 800 arterna i släktet Rubus som finns i Europa. Arten beskrevs vetenskapligt första gången år 1827 och är uppkallad efter den tyske botanisten Heinrich Emanuel Grabowski.

Artgränserna inom släktet är svåra att reda ut, och botanister har gjort många försök att definiera björnbärsarter som idag betraktas som synonyma med spirbjörnbär eller någon annan art inom släktet. Men nya arter beskrivs också som tidigare ansetts vara detsamma som spirbjörnbär men som nu bedöms vara tillräckligt annorlunda för att räknas som en egen art. 

Sidansvarig: agneta_julia [dot] borg [at] botan [dot] lu [dot] se | 2023-10-20