Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Historia och konst

Botaniska trädgårdens historia

 

Den ”Gamla botaniska trädgården” grundades 1690 och låg på Universitetsplatsen. Då sorterade trädgården under medicinska fakulteten. Brist på engagerat ledarskap och dålig ekonomi gjorde att trädgården snart lämnades till sitt öde. Den användes aldrig i forsknings- och utbildningssyfte.
 

År 1740 togs initiativ till att skapa ”Nya botaniska trädgården” på samma plats. I mitten av 1700-talet var den klar och trädgårdens omdöme förbättrades tack vara dedikerade professorer och duktiga trädgårdsmästare. Eric Lidbeck, en av Carl von Linnés lärjungar, utpekades som föreståndare för trädgården år 1750. Den nya trädgården var i bruk drygt 100 år och dess växtsamling uppgick till 6000 arter.
 

Runt 1840 var byggnaderna i den nya botaniska trädgården förfallna och det fanns inga pengar för att låta professionella trädgårdsmästare sköta om växterna. Professor i botanik vid den tiden, Jacob Georg Agardh, föreslog därför att den botaniska trädgården flyttades från centrum av Lund till Tornalyckan utanför vallarna. Universitetet växte och var i behov av att expandera, så man stöttade planerna. Agardh lyckades samtidigt få ett anslag från Riksdagen för att genomföra flytten. ”Nuvarande botaniska trädgården” vid Östra Vallgatan skapades 1862–1867.
 

År 1972 skildes ”Nuvarande botaniska trädgården” från dåvarande Botaniska institutionen. Forskningsavdelningarna och så småningom herbariet flyttade till mera moderna lokaler. Botaniska trädgårdens uppdrag är fortfarande att vara ett stöd för forskning och undervisning, men fokus ligger i hög grad på att förmedla kunskaper om botanik, hortikultur och miljö till allmänheten. Vi utvecklar också ständigt arbetet för ex-situ bevarande av biologisk mångfald, både globalt och lokalt.
 

Professorer och föreståndare för Botaniska trädgården vid Lunds universitet sedan den grundades 1690

 

1690–1697 Erasmus Sachensköld

1697–1716 Jacob Fredric Below

1710–1734 Johan Jacob Döbelius, Ramlösa Brunn

1732–1752 Gustav Harmens

1752–1795 Eric Gustaf Lidbeck, Sidenproduktion i Sverige

1795–1818 Anders Johan Retzius, Kungliga fysiografiska sällskapet

1818–1835, Carl Adolf Agardh, Synopsis Algarum Scandinaviae

1835–1853, Johan Wilhelm Zetterstedt, Diptera Scandinaviae

1853–1879 Jacob Georg Agardh, Theoria Systematis Plantarum; alger

1879–1898 Fredrik Wilhelm Christian Areschoug, Skånes Flora

1898–1902 Sven Berggren, Mossor

1902–1924 Svante Murbeck, Växtfysiologi, genetik

1927– Thore Fries, Växtgeografi; dog i Afrika

1934–1948 Heribert Nilsson, Salix

1959–1970 Henning Weimarck, Kromosomtalsräkning, Skånes flora

1970–1972 Hans Runemark, Lavar; separerade Botaniska trädgården från Botaniska institutionen

1972–2007, Lennart Engstrand, biosystematik och taxonomi

2007–2014 Marie Widén, reproduktionsbiologi och taxonomi

2014– Bente Eriksen, systematik och evolution

Statyer och minnesmärken

Sfinxen

Placering: Kullen i nordöst (Tunavägen/Olshögsvägen)

När universitetshuset invigdes av kung Oscar II år 1882 stod fyra sfinxer, symboliserande visdom och makt, på taket. Dålig kvalitet på cementen gjorde att sfinxerna snart började vittra sönder och de togs ned av säkerhetsskäl 1959. Uarda-akademin med Sten Broman i spetsen, som hade till syfte att främja spexandet och den studentikosa miljön i Lund, ska ha hittat en av sfinxerna i ett förvaringsutrymme på Lunds Tekniska Högskola. År 1978 ställdes den något förfallna sfinxen upp i Botaniska trädgården. Den fick sedan stå modell när man 1994 skapade repliker av sfinxerna och återuppsatte dem på universitetshusets tak.

Jacob Georg Agardh (1813-1901)

Placering: Agardhsdammen

Han var trädgårdens prefekt mellan 1848-1879 och var den som ledde flytten av trädgården från Lundagård till dess nuvarande plats. Han lyckades på kort tid skapa en stor och gedigen samling av växter, år 1868 fanns här redan 5 900 arter (idag ca 7 000). Precis som sin far C. A. Agardh var han en mycket framstående algforskare och Agardhs-herbariet är än idag en av världens främsta samlingar av alger (finns i Botaniska museet i Lund). Jacob Georg sägs ha varit en skicklig och fängslande föreläsare. Han undervisade inom botanikens alla områden. Han var även politiskt engagerad och tog del i samhällsdebatten, i Sverige såväl som i Lund. Jacob Georg Agardh ligger begravd på Östra kyrkogården, gränsande till den södra delen av Botaniska trädgården. Bysten är gjord av den finske skulptören Walter Runeberg (son till Johan Ludvig), år 1899.

Carl Adolph Agardh (1785-1859)

Placering: Agardhianum

C. A. Agardh var far till Botaniska trädgårdens grundare Jacob Georg. Carl Adolph var föreståndare för Botaniska trädgården mellan år 1818-1835. Han var professor i botanik och la grunden för algernas systematik. Ibland kallas han för ”algernas Linné”. Carl Adolph hade flera strängar på sin lyra, han var även nationalekonom, pedagog, riksdagsman, ordförande i Akademiska föreningen och ledamot i flera akademier och societeter. Han hade ett stort inflytande i politiken på många områden i Sverige i början av 1800-talet och var även internationellt känd. Det sägs att han var briljant, charmig och mycket temperamentsfull. 1835 lämnade han Lund för att bli biskop i Karlstad. Kort efter hans död födde hans dotter en son, författaren Gustaf Fröding. Carl Adolph Agardh ligger begravd på Östra kyrkogården som gränsar till Botaniska trädgårdens södra del. Bysten restes 1939.

Minnestenen

Placering: Växthuset

På växthusets vägg sitter en minnessten från den gamla botaniska trädgården i Lundagård. Stenen består av komstadskalksten från Österlen och höggs år 1750. Den sattes upp på väggen till de då nyuppförda växthusen som en minnestavla. Från texten kan man läsa att växthusen är ”… helgat åt blommorna, våren och evigheten till Skaparens ära, naturens prydnad, vetenskapens förkovran och den studerande ungdomens nytta.” Det passar bra in även på de nuvarande växthusen.

Ankaret

Placering: Södra plan

Monument till minne av Lunds akademiska segelsällskaps 25 års jubileum. Lunds akademiska segelsällskap, LASS, grundades 1987 i samverkan mellan Malmö och Helsingkrona nationer. Två gånger årligen ger sig medlemmarna ut på gemensamma seglatser i anslutning till studentbalerna. Sällskapet är enbart öppet för män, men har hittills haft en enda kvinnlig hedersmedlem, den legendariska Lisa, som förmodas ha levt fram till mitten av 1990-talet. Placeringen i Botaniska trädgården förbinder Malmö och Helsingkrona nationer geografiskt.

Bronsörnen

Placering: Södra plan

Minnesmärke över Bengt Lidforss, botanikprofessor och även känd som debattör inom religion, kultur och politik. Han var en av sin tids förgrundsgestalter inom socialdemokratin.

Skånska stenar

Placering: sydöstra delen (Östervångsvägen)

Utställning med block av Skånes bergarter.

Botaniska trädgården
Lunds universitet
Östra Vallgatan 20
223 61 Lund
Telefon: +46 46-222 73 20. Telefontid är vardagar klockan 08:00-12:00, 13:00-15:00.
Fax 046-222 33 48
E-post: botan [at] botan.lu.se